Här är nya åttiokronorssuperduperkaffekannan jag bara älskar! ;D Idag har solen strålat på oss... varmt och gott och klockan tio träffade jag mina nya mammaväninnor på simhallen. Simmade en kilometer och så fika! :D Trevliga tjejer och hoppas på köravagnkompisar! Nu har ju de inte barn innan men det faktum att oscar har 100 % dagis borde frigöra en del tid till mig och vagnturer och mammafikor?!. Eller vad tror ni, flerbarnsmödrar? Kommer jag bara vara inne och trycka och städa och hämta och lämna på dagis i ett endaste virrvarr?! OCH hade ni tankar innan ni födde nr 2 som att ni skulle svika nr 1?! Hur ska jag och oscar kunna ha det vi har med en ny familjemedlem? Jag bara ääälskar den mysstunden vi har på morgonen då han smyger sina armar runt min hals och liger nära nära kinden! Jag börjar nästan gråta nu bara jag täkner på att vi inte kommer ha det mer?.. Eller ska jag verkligen gå in för at behålla en liten sån grej... som liksom helig mamma-oscar grej?
3 kommentarer:
Hur kan det komma sig att han får gå kvar på dagis fulltid? Jag önskar att Olivia hade fått mer än 15 tim/vecka när Isak var mindre, det hade både hon och jag behövt. Man har liksom inte tid att leka och underhålla när man har en helammad bebis! Nu, när bebisen är 8 mån, är storasyster bara berikande och både mammas och bebisens stora glädje!
Angående känslorna inför att få ännu ett barn så ÄR det jobbigt innan. Jag hade tusen tankar och var vissa dagar rent ut sagt sorgsen över allt som jag trodde Olivia och jag skulle gå miste om. Men det blir inte ledsamt sen, det kommer ett barn som man älskar precis lika mycket, och alla de där sorgsna tankarna försvinner. Men visst blir det annorlunda, i alla fall till en början. Jag tror inte du ska planera eller bestämma nåt innan, risken finns att du blir besviken när det där särskilda stunden inte går att genomföra vissa dagar.
Och man sviker inte barn nr. 1, man ger det den största gåva man kan: ett syskon. Jag smälter när jag redan nu ser hur mycket de älskar varandra mina barn!
Jag vat egentligen att det inte är "sorgligt" men jag kan känna så vissa dar... sorgen som du säger?! Konstigt! Men det var just önskan att ge oscar ett syskon som fick oss att bestämma oss för ett barn till?! Så jag borde inte tänka så... men jag antar det är ganska vanligt?! Och ang dagis så betalar du mer i Norge men har du och betalar för 100 % så gör du oavsett?! Jag har ju tex gått hemma nu sedan innan oscar föddes och bara jobbat på timmar men har ändå fått ha oscar på dagis. Det är inte som i Sverige! Bra va?! Men å andra sidan får skolbanr inte mat i skolan så det är saker som är mycket sämre oxå! :D Tack för det gulliga svaret!
Hej syster...varför skulle era morgonmysstunder tas bort, nej då, kärleken räcker åt alla...medan ni morgonkelar sover nog lillasyster men som sagt, just go with the flow, lita på att vi är skapta att ta hand om, att vara mödrar...sen tror jag den största gåvan till sitt/sina barn är den villkorslösa kärleken, ensambarn eller syskon!!!
Love you!
Skicka en kommentar