Jaha! Så gick min farmor bort oxå. Det känns som ett dåligt skämt?! På exakt månadsdagen av mormors död fick vi beskedet?! Hon hade antagligen gått bort i fredags och antagligen bara somnat in. Hon låg på sängen i nattlinne när de fann henne. Men det känns skönt att hon iaf inte låg sjuk innan och hade ont som mormor (som det ändå gick fort för, tack och lov!) Usch, nu är det tungt! Kan dock glädja mig över min underbara familj, Oscars söta leende och underbara bus, Jan-Ole som skickar ut mig på välgörande promenader, mina föräldrar som hanterar det SÅ bra (bådas mammor har faktiskt gått bort och de tröstar OSS. Fantastiskt!) Och det är skönt att ha mina syskon och jag tycker vi är bra på att gråta tillsammans och trösta varandra! Och så morfar som sa till prästen på mormors begravning att det är svart att vara barnbarn nu för tiden! Hur söt är inte han?! Puss på er, hela min älskade familj!