torsdag, maj 03, 2007

Ja, så har hon, det blev en liten Nora, äääääntligen kommit!!! Eller liten och liten?.. Hon vägde 4262 g, 52 cm lång och 35 cm runt huvet! Huvet var iaf normalstort... skönt det haha... helst då de inte hann ge mig smärtstillande! Jag har klarat av en födsel "au natural" och är såååå stolt över mig själv!? Det blev måndag då som jag sa i sista inlägget?! Helgen ver skön, fint väder, nere på stan på lördagen, på hagesenter och köpte blommor på söndan, härlit strålande solsken och jag mådde någorlunda... ville iaf gå mycket plötsligt! Kanske undermedvetet vill "gå ner henne"??? :D På söndagnatten vakna jag med ett ryck 00.06 och tänkte att det gjorde himla ont, det var en "riktig" värk. Kolla kl nästa kom 00.12, 20, 30, 40, 47, 52 så runt ett ringde jag føden, hon ville ha 5 mellan så jag gick och la mig. Vid tvåtiden var jag såååå kissnödig att jag kissade på mig men det har ja inte gjort i vuxen ålder förut så jag tyckte det kändes konstigt och ringde ang det oxå... hon trodde inte det var vattnet men jag hade ju ändå fem mellan så vi fick komma. Ringde farmor, vilken tur vi har som har farmor två, tre hus bort bara, så hom kom med en gång! Vi var på sjukhuset kvert i fyra, undersöktes, hade ordentligt utslag på värkarna och bebisen hade det jättebra så vi fick ett føderum med en gång. De fråga om jag ville ha epidural och ja sa ja efter viss tvekan då jag hade väldigt obehagligt blodtrycksfall när jag fick oscar. Men de satte massa kanyler iaf, en fel så jag har fortfarande ont och är helt blå.Bara att anestesiläkaren var upptagen med något akut så hon kunde inte komma till mig ännu. Värkarna gjorde ondare och ondare och jag trodde jag skulle dö om det skulle göra mer ont och jag inte skulle få nåt mot det... så jag var nog lite otrevlig skrek efter smärtestillande och att jag kände mig tokig och rädd och nte ville dö?! :)(/))) Vad gör man då?! Men så sa hon plötslit att jag skulle pressaatt det var dags och att jag bara inte hade fattat det än och nar jag väl gjorde det så kändes det bättre. Jobbade bra, enligt dem :) och efter 25 minuter kom hon ut lilla nurket. Nu vill hon ha mat så fortsåättning följer och massa fiiina bilder

4 kommentarer:

Anonym sa...

Ojojoj, du är ju en helt otrolig människa på att berätta. Åh vad rörd jag blev. Gåshud fick jag med!! Grattis grattis till lilla flickan!! Kram Madde

Anonym sa...

Åh, vad duktig du har varit! Verkar ju som det var lätt som en plätt när du skriver! Snyggt! O grattis igen.

Camillas lockar sa...

Grattis, grattis till din Nora! Härligt jobbat av dig, vad bra det gick!!!

Anna-Lena sa...

OJ! Vad rörd och förvånad jag blir?! Är det verkligen mig ni menar?.. :D