onsdag, augusti 11, 2010

I form!

Vill verkligen inte ursäkta mig med detta eller jo, kanske... ;D MEN i perioden innan jag fick barnen hade jag äntligen blivit en tränande människa- det ingick i min vardag, som att andas!?.. Ibland tränade jag t om fyra ggr i veckan!? spinning, aerobics, styrketräning! Jösses, jag var ju riktigt trimmad där en stund! ;) Betoning på en stund... Efter jag fick Oscar så gick jag massa promenader, det var ju bra! Men jag hade oxå en fødselsdepression(som det heter i No) så ofta sat jag och hulka och tröståt!.. så kilona trillade inte av alls!.. I takt med att jag började må bättre började kilona sakta sjunka :D och jag gick inte alls upp mycket med Nora. När hon var liten gick vi dock inte så mycket, jo, vi gick och hämtade Oscar men inte hela dagarna som med Oscar, det var mer fram och tillbaka. Det var ju så mycket mer att göra med två barn och jag har ju jobbat lite hemifrån, visserligen när Nora sov men därför har hon fått sova på terrassen istället för på trilletur. Intaget av godis och gafs har blivit mycket bättre, mindre, men jag kunde ju vara mycket duktigare, typ pröva viktväktarna eller GI eller något sånt! NU har jag iaf haft en bra period med ordentliga promenader! Träningskläder på, inga barn som sällskap(oscar VILL med men NEJ, detta är MIN grej) DM på hög volum i öronen och så svosch, svosch... Jösses var bra musik gör med motivationen! Jag läntar efter nästa promme som är i morgon! :D SÅ här ser sanningen ut! Den är inte alltid vacker... haha!..

4 kommentarer:

Ann-Sofie sa...

Härligt att du kommit igång!!!, och vi i Swe är också på gång, Mamma o Emma alle fall :D
Men jag ska allt komma ifatt jag med ....
Ja Gud, det var en gång...som det brukar heta, hihi...minns också den där tiden när jag, moi, var vältränad och kunde gå ner i split liksom..., hmmm, men bättre tider väntar, nu kan vi peppa varandra!

Kram!

Anonym sa...

Härligt! Det är så skönt när man längta efter att träna och det är ett naturlig del av ens vardag.

Arletta sa...

Alltså jag vet preciiis vad du pratar om. Jag var visserligen ingen träningsfreak innan barnen men jag var trådsmal med hästaptit. Alla kalorier bara rasade avmig utan att jag lyfte ett finger. Efter Lovisa blev det 10kg kvar som jag gick bort. Det var så enkelt med ett barn. MAn bara packade lite blöjor och ombyten och gick och gick och gick. Nu vill man så gärna ut och gå men det går ju inte! Minstingen sitter i vagnen men den stora orkar inte gå sålånga sträckor som skulle behövas. Vi har skaffat åkbräda men även det är tungt för henne längre sträckor. Som tvåbarnsförälder är man mer fast. Hinner knappt duscha och äta och diska. Träningen och promenaderna är ett minne blott.

Jessica sa...

Och jag förstår oxå, och nickar igenkännande med Arlettas kommentar :)
Jag har aldrig tränat överdrivet mycket, men jag höll mig i form, jag kunde äta vad jag ville liksom :)
Det är väl ungefär 20 kg sedan HAHA!

Sedan kom barnen och jag har gjort tafatta försök att komma igång, för 3-4 år sen började jag springa och kilorna rasade av mig...tills jag blev sjuk förra året och la på mig 15 kg igen :(
Inte så kul, nu har jag börjat så smått att komma igång igen, man får kämpa och hitta tid helt enkelt.
Jag skaffade mig en motionscykel i juni och den är GULD;
då kan man sno 30 minuters träning varje dag utan att behöva ta sig iväg ;)

Vi får heja på varandra och stötta varandra genom träningen oxå!!!

KRAM <3