Och när jag har det så här och klagar på det högt... då blir jag ännu mer sur och nere för jag är otacksam och inte uppskattar det jag har! Jag gör det! Jag äääälskar mina barn och min man och vi har fint hus och två bilar... Jag borde vara sprudlande lycklig var dag!!!.. Men det gör mig bara ännu mer lessen att tänka på det sättet! Jag orkar inte!!! Inte nu!!!..
4 kommentarer:
Du är mänsklig som vi andra. Vi vet att du älskar din familj och ditt liv. Du får vara ledsen ändå. Du är inte otacksam. Det är modigt att erkänna att man mår dåligt. Kram kram gumman
Nu läser jag inte alla inlägg innan jag kommenterar så nu får du stå ut med många kommentarer från mig ;-)
Det är ett stort steg att erkänna för sig själv att man mår dåligt och ett ännu större steg att berätta för andra.
Har många ggr känt mig otacksam som mår dåligt,och gör det fortf i mellanåt men samtidigt så har vi lika stor rätt som alla andra att må dåligt inombords.
Det betyder ju inte att man älskar sin familj mindre på något vis,eller att man är otacksam för det man har.
Du är bara människa med mänskliga behov.
Skickar många varma tankar och kramar!
//Jessica-igen :o)
Nej precis, det är DET DÄR som är den där jäkla pudelns kärna.
När jag mår skit, får jag ibland höra av okänsliga pajskallar att jag borde vara tacksam och glad för allt det fina jag har. DET VAR JUST DET. Man vet ju själv att det finns så mycket härligt (inte minst barnen) som man "borde" vara tacksam och lycklig för - och så är man bara ledsen. Det enda man vill är ju att vara glad...
Så äckligt sant som du säger: man blir bara ännu mer ledsen av att tänka så. Precis som man bara blir ännu mer knäckt av att höra "ryck upp dig ditt otacksamma miffo"-kommentarer.
Gumman!! Nu sänker vi förväntningarna och kraven på oss själva. Man känner det man känner. Och det är okej.
PoK, Rana
- som känner igen sig som fan i det du skriver.
PS. Cocktails och sushi - ja tack!!!!! :-D
Vill du prata får du gärna maila. Lyssnar om du vill.
Kramar om.
Skicka en kommentar